Om vi antar att du sprider dina investeringar, inom respektive tillgångsslag, i relativt många innehav, kommer du att ha en portfölj där beslut om fördelningen mellan tillgångsslag kommer att styra cirka 80 procent av din förväntade avkastning. Fokuset som ofta lägges på det ena eller andra värdepappret i portföljen har då inte så stor betydelse.
Nästan alla som sparar och investerar har någon form av strategisk allokering. Ibland är den strategiska allokeringen ett resultat av mer strukturerad planering och ibland bara ett resultat av slumpen. Den strategiska allokeringen är den mix av olika tillgångsslag portföljen består av. Den strategiska allokeringen är de olika tillgångsslagen som din portfölj innehåller samt den långsiktiga fördelningen mellan dessa. Den strategiska fördelningen kan se som en slags jämvikt från vilken man avviker efter hur marknaden utvecklas. Det senare kallas för taktisk allokering. Ett exempel på en strategisk allokering skulle kunna vara 50 % aktier, 20 % räntor, 20 % hedgefonder 10 % råvaror. Om vi antar att du sprider dina investeringar, inom respektive tillgångsslag, i relativt många innehav, kommer du att ha en portfölj där beslut om fördelningen mellan tillgångsslag kommer att styra cirka 80 procent av din förväntade avkastning. Fokuset som ofta lägges på det ena eller andra värdepappret i portföljen har då inte så stor betydelse. Det är viktigare att hitta rätt fördelning i portföljen. Den styr till alltså till stor del portföljens förväntade avkastning, men den styr också portföljens förväntade risknivå. Risknivån säger något om hur stor värdeminskning portföljen kan tänkas få i sämre tider. Många investerare fokuserar mycket på att jaga avkastning och glömmer då ofta bort portföljens risknivå.
Har du bara svenska aktier i din portfölj? Om du mixar upp dina aktier med lite utländska aktier och kanske lite räntebärande värdepapper så har du tre tillgångsslag i din portfölj – svenska aktier, utländska aktier och räntebärande papper
Här följer ett exempel. Svenska aktier förväntas avkasta åtta procent per år över tid. Om jag bara har svenska aktier i din portfölj blir min förväntade avkastning 8 procent. Om jag istället parkerar 50 procent av mitt kapital på ett konto utan ränta får du en portfölj bestående av 50 procent likvida medel och 50 procent aktier. Det senare ger då en förväntad avkastning på 4 procent. Det kan ju låta trist men andra sidan på det myntet är att om börsen faller 10 så blir värdefallet tio procent i första fallet och bara fem procent i det andra fallet.
Om man inte är så riskbenägen så kanske en värdeminskning på fem procent är att föredra och priset man får betala för det är lägre avkastning över tid. Den som inte är så riskbenägen att denne, på ett bekvämt sätt, kan hantera ett värdefall blir ofta stressad och orolig i lite sämre tider. Detta kan i sin tur leda till att personen i fråga avyttrar portföljen. Att sälja portföljen till ett lågt pris, i en nedgång är inte ett ovanligt misstag och mycket olyckligt för sparandet över tid. När det sker är det ofta ett resultat av att man hade fel risknivå i portföljen.
Varför är rätt risknivå viktigt?
- Att ha fel risknivå i sparandet får inte sällan negativa konsekvenser:
- För låg risk medför att investeraren missar värdefull avkastning över tid
- För HÖG risk kan medföra att investerare är stressade och mår dåligt i osäkra tider.
- Den oron som för HÖG risk kan medföra bidrar till att investerare fattar irrationella beslut som påverkar avkastningen negativt över tid, exempelvis panikförsäljningar.
Är det lätt att bestämma vilken risknivå som är rätt?
Börsen stiger ofta under långa perioder. Det är svårt att i en marknad med stigande börs uppskatta dels hur stora eventuella värdefall kan komma att bli och dels att hur stora värdefall den enskilda investeraren kan tåla innan man närmar sig punkten där sparandet kan medföra stressproblematik och kanske irrationella beslut.
Man brukar säga att om utvecklingen i sparandet påverkar nattsömnen negativt i dåliga tider, då är risknivån för hög.
Många investerare startar upp sitt sparande i positiva börstider. I sådana tider är det lätt att ta på sig för mycket risk med resultatet att när nedgångsperioder uppstår blir värdefallen större än vad investeraren trodde var möjligt.
En rådgivare eller olika system kan hjälpa till att definiera vad som är en lämplig risknivå. Det är ofta en bra ide att lägga lite tid på att fundera på vad som är en lämplig strategisk allokering.
En vanlig strategisk allokering
Bilden nedan illustrerar en vanlig strategisk allokering. 50 procent av kapitalet återfinns i svenska- och globala aktier medan 50 procent av kapitalet är placerat i andra tillgångar som alternativa investeringar och räntebärande värdepapper. Den här strategiska allokeringen benämns ofta som en medelriskallokering. Den förväntade avkastningen på portföljen nedan är cirka 5-7 procent per år. Risken är cirka tio procent. Det innebär att portföljen förväntas avkasta cirka 5+-10 procent per år 6,5 år av 10. 3,5 år av 10 kommer avkastningen att befinna sig utanför det intervallet. Under 2021 uppgick avkastningen för en portfölj med den strategiska allokeringen nedan till cirka 15-20 procent. Under 2022 har den i stället fallit i värde med 10-15 procent. Fördelningen nedan ser man ofta hos olika ”Private Banking”-aktörer.

Dags att se över sin strategiska allokering?
Nu händer det ju grejor på marknaderna. Räntorna börjar stiga och det gör att fler placeringsalternativ utöver aktier blir intressanta.
När exempelvis räntorna ökar kanske en del av kapitalet ska allokeras till någon form av räntebärande värdepapper istället för att stå på ett konto utan ränta eller den som eftersträvar återkommande säker avkastning kanske ska ha en del räntebärande värdepapper i portföljen istället för utdelningsaktier? Allt efter den personliga riskprofilen.
Ibland kan det vara bra att se över den strategiska allokeringen.
Disclaimer
Banking By Daniel är inte finansiella rådgivare, står inte under finansinspektionens tillsyn och ger inga råd. Investeringsbeslut baserade på information som direkt eller indirekt kommer ifrån Banking By Daniel fattas alltid självständigt av investeraren. Banking By Daniel frånsäger sig allt ansvar för eventuell förlust som grundar sig på användandet av information från Banking By Daniel. De åsikter som framkommer är gästens egna åsikter och skall därför inte ses som rådgivning då de inte tar hänsyn till mottagarens specifika investeringsmål, kunskapsnivå eller riskvilja. Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida utveckling. De pengar du investerar i finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Risken finns att du inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Detta ska inte ses som råd eller rekommendation. Gör alltid en egen analys.