Denna vecka har Jonas Jansson tittat närmare på bolaget Opticept som är i ropet nu. Kapitalmarknadsdag hos Erik Penser Bank samt gäst i podden ”Marknad”. OptiCept är mest kända för OptiBoost som leder till en förlängd livslängd hos snittblommor.
Påminner om att inget av det du läser skall ses som rådgivning. Du kan också förlora ditt investerade kapital om du investerar i värdepapper. Investeringar är riskfyllda. Jonas Jansson som skrivit krönikan äger aktier i OptiCept.
OptiCept bildades 2011 med tanken att använda så kallad Pulse Electric Field (PEF) teknik inom olika områden, främst inom livsmedelsindustrin. PEF tekniken bryter genom högspänning ner cellmembran i till exempel oliver, frukter, grönsaker vilket gör det möjligt att pressa ut mer extrakt ur produkten som behandlas.
2017 började Opticept även att använda en ny vakuumteknik för att impregnera blommor, i första hand rosor, med näringsämnen och därigenom få rosorna att både se bättre ut och förlänga deras livslängd. Tekniken kallas för OptiBoost och 2018 gick Syngenta, ett stort schweiziskt bolag, in som samarbetsparter inom OptiBoost.
Båda teknikerna skapar längre livslängd hos produkterna och därmed kraftiga besparingar avseende svinn, transporter och energikonsumtion. Teknikerna har således ett högt värde ur ett hållbarhetsperspektiv. Dessutom ger teknikerna enligt OptiCept bättre kvalitet i produkterna i smak och färg och även ett bättre näringsinnehåll. För skogssticklingar ger OptiBoost en avsevärd förbättring av rotningen vilket gör att trädet kan växa snabbare. Skogsbolag har därmed ett stort intresse av att gå över till plantering av sticklingar istället för frösådd.
Båda teknikerna adresserar stora marknader där bara en bråkdel av respektive marknad skulle innebära avsevärda potentiella intäkter för OptiCept.
Olika affärsmodell i olika tekniker
Olivolja, blommor och skogssticklingar är de områden där OptiCept kommit längst i kommersialisering och där flera olika tester av kunder nu genomförs.
Avtal som tecknas i de olika områdena ser dock olika ut. Vad gäller Optiboost sker betalning per mängd blommor som behandlas, vilket mäts på respektive maskin. Grovt räknat genererar en maskin som går med full kapacitet intäkter om 5 – 7 mkr/år, det vill säga dessa intäkter är återkommande. Samma affärsmodell används för skogssticklingar.
Inom olivolja säljs istället maskinen direkt till kunden varefter Opticept har en ytterligare mindre intäkt i form av serviceavgifter. Olivproducenter måste köpa en maskin, inte hyra den, för att vara berättigade till EU-bidrag.
Utveckling de senaste åren
Opticept har under många år arbetat med dessa lovande tekniker som ser ut att kunna fungera inom flera olika stora marknader. Kunderna har dock alltid stannat vid utvärderingsavtal eller gett enstaka order på någon maskin men OptiCept har aldrig lyckats ro iland någon större order.
Under 2021 skedde dock något banbrytande. Dagab genomförde ett test av OptiBoost behandlade rosor i 100 Willys butiker och jämförde med 100 butiker som fick obehandlade rosor. För rosorna som behandlats med OptiBoost visade testet 50% längre hållbarhet, 50% minskat svinn och dessutom en ökad försäljning med 36%. Efter utvärderingen säljer nu Dagab OptiBoost behandlade rosor till alla sina butiker.
Inom OptiBoost ger Dagab intäkter om 3 – 5 mkr per år vilket motsvarar användningen av ungefär en halv maskin. Även om andra aktörer som ICA och Coop följer efter är det inte många maskiner som behövs för att täcka hela Sveriges behov vilket gör att intäktspotentialen här stannar vid 20 – 30 mkr.
Däremot är flera större blomstergrossister och odlare internationellt intresserade av Optiboost och tester av tekniken pågår hos flera av världens största aktörer inom blommor; Flamingo och MM Flowers i UK, Elite Flowers och Flores Funza i Colombia samt EQR i Equador. Skulle en av dessa aktörer använda OptiBoost i full skala motsvarar det 100 – 300 mkr i intäkter till OptiCept.
Samma teknik används även inom skogssticklingar och inom eucalyptusträd pågår tester hos två stora skogsbolag; CMP i Chile och Aperam i Brasilien. Dessa bolag betalar Opticept för att få göra testerna och har enligt OptiCept en intäktspotential om 5 – 20 mkr vardera.
Även FoodTech delen har gått framåt med tolv installationer av oliveCEPT under sommaren i flera länder runt Medelhavet och med några av världens största producenter av olivolja. Den nya produktionslinan flera av kunderna testar är BALDER, som är nyutvecklad av OptiCept och som klarar att processa 10 ton oliver/timme. De största producenterna ligger på denna volym i produktion och tidigare maskiner från OptiCept har inte haft denna kapacitet. Även inom detta område är potentialen stor och om någon av aktörerna skulle använda BALDER fullt ut i sin produktion så kan det röra sig om 100 maskiner till enbart en kund, vilket motsvarar 300 mkr i intäkter till OptiCept.
Därutöver finns en rad olika områden där tekniken testas och där marknaderna är stora. Inom behandling av grönsaker startar ett kommersiellt avtal med Steinecke i Tyskland, inom havremjölk och mejeri sker utvärdering tillsammans med Afry, inom juice finns flera samarbeten, inom vin ett utvärderingsavtal med italienska HTS etc.
Inom andra områden än fokusområdena vill OptiCept nå partnerskap med en större aktör. Detta för att kunna dela investeringar och risk med en partner som vill använda tekniken i större skala. Inriktningen är ny och OptiCept uppger att diskussioner med möjliga partners pågår.
Guld och gröna skogar har inte nåtts…
I inledningen av 2020 satte OptiCept som mål att ha 45 maskiner inom OptiBoost i drift hos kunder vid utgången av 2022. Covid slog dock sönder denna affärsplan ganska omgående eftersom resor, tester och utveckling inte kunde genomföras och hela planen blev kraftigt försenad.
…..vilket satt press på kapitalet och aktien
Opticept har länge fått arbeta med ett negativt kassaflöde och har historiskt finansierat verksamheten genom nyemissioner. Med alla förseningar tvingades OptiCept i somras att ta upp ett dyrt lån från långivaren Modelio. Lånet kostade 5% i uppläggningsavgift och därefter 1,5% per månad och dessutom har långivaren rätt att konvertera lånet till aktier under löptiden.
Från en kurs kring 90 kr i januari har OptiCept kollapsat ner till nuvarande nivå om 13 kr.
Pågående nyemission
Anledningen till det senaste kursfallet är den nyemission som nyligen annonserades, en företrädesemission om 110 mkr som ger en utspädning om cirka 50% för befintliga aktieägare. Teckningsperioden löper mellan 1 december och 15 december och emissionen är garanterad till 90%.
Kapitalet från emissionen skall i första hand användas till att betala av de 35 mkr som utnyttjats av det dyra lånet från Modelio samt bygga maskiner inom OptiBoost. De flesta maskiner som finns i dagens orderbok är olivmaskiner vilka redan är byggda och för dessa sker betalning per maskin. Inom OptiBoost måste maskinen byggas, fraktas och installeras vilket tar flera månader. Om en större order på många maskiner kommer så krävs mycket kapital initialt, och genom emissionen är OptiCept beredda om så sker.
Vad är annorlunda denna gång?
Opticepts oförmåga att leva upp till sina höga ambitioner gör att bolaget har en svag historik att brottas med.
Det har hänt en hel del under det senaste året:
- Antalet områden Opticept arbetar med är fortfarande många men OptiCept har valt att fokusera på olivolja, blommor och skogssticklingar, de områden som är närmast att få större order och därmed nå lönsamhet.
- Flera stora nya kunder har kommit in och testar nu tekniken.
- Kostnader har tagits för att utveckla tekniken inom snittblommor (FREJA), sticklingar (SAGA) samt den nya plattformen för olivolja (BALDER). Produktionslinjer hos producenter har byggts upp och ett antal utvärderingsprojekt har drivits, så mycket av jobbet som gjorts under 2022 är uppstartkostnader enligt OptiCept.
- Den nya inriktningen mot partnerskap för områden som juice, havremjölk, vin etc öppnar vägar för en mycket snabbare kommersialisering av dessa områden.
- Ett lönsamhetsmål har satts i form av positivt EBITDA resultat för 2023. OptiCept kommer under 2023 kontinuerligt att ge en uppdatering av hur de ligger till mot målet.
Möjliga scenarios
Jag ser några olika scenarios framför mig givet historiken. Nedan går jag igenom ett svagare scenario och ett positivt.
Worst Case
Trots alla möjligheter kan det ju ändå bli så att kunderna väljer att inte gå vidare efter avslutade tester eller bara beställer några få maskiner. Exempelvis har en kund inom OptiBoost, Porta Nova, efter tester sagt att tekniken inte fungerar i deras helautomatiska anläggning utan kräver mer utveckling. (Enligt OptiCept är detta ett specifikt problem för Porta Nova).
I så fall kanske intäkterna stannar vid nuvarande nivå, kassaflödet är fortsatt negativt och om 1 – 2 år är det dags för nyemission igen.
Vad kräver dagens värdering?
Med en kurs om 13 kr har Opticept 400 mkr i marknadsvärde efter emissionen. Med en multipel om 10 – 15 X vinsten behöver Opticept göra ett resultat kring 30 – 40 mkr för att motivera dagens kurs.
I nuläget är orderboken 30 mkr och kostnadsnivån 60 – 70 mkr på årsbasis. Kostnaderna bör kunna minska 2023 och i så fall behövs kring 80 – 90 mkr i intäkter för att nå tillräcklig resultatnivå.
För att nå de intäkterna krävs nya order av omkring 10 – 12 maskiner inom OptiBoost för blommor alternativt kring 20 st BALDER system för olivolja, det vill säga egentligen bara att en kund inom något av områdena ger en större order.
Ett partnerskap inom till exempel juice eller vin, kan dessutom annonseras lite när som helst. Detta skulle snabbt skapa trovärdighet i EBITDA målet.
Ett positivt scenario
Att räkna på ett positivt scenario är egentligen irrelevant eftersom det går att dra hur långt som helst om Opticept lyckas med sina mål.
Om bara en av de stora kunderna inom rosor börjar använda OptiBoost i full skala kan det ge dem 300 mkr i intäkter och i så fall kring 200 mkr i vinst enligt OptiCept.
Banking By Daniel är inte finansiella rådgivare, står inte under finansinspektionens tillsyn och ger inga råd. Investeringsbeslut baserade på information som direkt eller indirekt kommer ifrån Banking By Daniel fattas alltid självständigt av investeraren. Banking By Daniel frånsäger sig allt ansvar för eventuell förlust som grundar sig på användandet av information från Banking By Daniel. De åsikter som framkommer är gästens egna åsikter och skall därför inte ses som rådgivning då de inte tar hänsyn till mottagarens specifika investeringsmål, kunskapsnivå eller riskvilja. Artikelförfattaren äger aktier i Genovis. Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida utveckling. De pengar du investerar i finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Risken finns att du inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Detta ska inte ses som råd eller rekommendation. Gör alltid en egen analys. Jonas Jansson är aktier i OptiCept.